Densitet hos trä
Densiteten är förhållandet mellan vedens massa/vikt i förhållandet till dess volym. Flera sätt finns att ange densiteten bland annat följande:
Torrdensitet: Vedens vikt (kg) i absolut torrt tillstånd / vedens volym(m3) i absolut torrt tillstånd.
Torr-rådensitet: Vedens vikt (kg) i absolut torrt tillstånd / vedens volym (m3) i rått tillstånd.
Rådensitet: Vedens vikt (kg) i rått (nyavverkat) tillstånd / vedens volym (m3) i rått tillstånd.
I många sammanhang anges även densiteten vid en given fuktkvot , ofta 12%.
Hos barrträden på våren då tillväxten startar bildas i kambieskiktet mellan veden och barken vedceller inåt och barkceller utåt. Vårveden kännetecknas av tunna cellväggar och stora cellhåligheter s.k. lumen. Under växtperioden får cellerna en allt tjockare cellvägg och cellhåligheten blir mindre. Veden som bildas i slutet av tillväxtperioden kallas sommarved. Skillnaden i struktur och färg mellan vår-och sommarved gör att årsringarna kan skiljas åt och åldern på ett barrträd kan lätt räknas.
Själva cellväggen har en densitet, kompaktdensitet, kring 1 500kg/m3. Torr-rådensiteten, kvoten mellan vedens torra massa och råa volym, är för vårveden 250 - 350 kg/m3 och för sommarveden i nivån 700 - 950 kg/m3. Andelen sommarved är oftast 20 - 25% men stora avvikelser förekommer. Proportionen mellan vår- och sommarved varierar med årsringsbredd och med breddgrad samt höjd över havet. Vid samma årsringbredd avtar andel sommarved från norr till söder och med stigande höjd över havet. Med ökad årsringbredd minskar densiteten.
Hos lövträden är förhållandena något annorlunda. Lövträdens kärl kan förekomma utspridda över hela stamtvärsnittet eller vara systematisk ordnade i band inom årsringarna. Hos de bandporiga lövträden ligger stora kärl samlade i vårveden som är ljus och porös. Kärlen är synliga med blotta ögat. Sommarvedens kärl är däremot små och domineras av tjockväggiga fiberceller. Årsringarna i form av ljusa och mörka band framträder tydligt hos dessa trädslag. Förhållandet mellan vår- och sommarved innebär att densiteten hos de bandporiga trädslagen ökar med ökad årsringsbredd. Till gruppen bandporiga träslag i Sverige hör alm, ask och ek.
De ströporiga träslagen såsom bland annat björk, asp och al har en mer homogen karaktär genom att ungefär lika stora kärl är jämnt strödda över hela årsringen. Kärlen är ofta mycket små och osynliga med blotta ögat. Det är svårt att skilja mellan vår- och sommarved vilket gör det svårt att fastställa årsringsgränser. Densiteten hos de ströporiga lövträden påverkas betydlig mindre av årsringsbredden än de bandporiga
I följande tabell visas riktvärden för torrdensitet, torr-rådensitet och rådensitet. Det skall påpekas att detta är riktvärden som kan variera stort beroende på tillväxt, geografiskt läge, del av trädet, rot till topp och kärnved till splintved.
| Träslag | Torrdensitet (kg/m3) | Torr-rådensitet (kg/m3) | Rådensitet (kg/m3) |
|---|---|---|---|
| Alm, Ulmus glabra | 640 | 540 | 850 |
| Asp, Populus tremula | 490 | 430 | 675 |
| Ask, Fraxinus excelsior | 650 | 550 | 800 |
| Avenbok, Carpinus betulus | 790 | 660 | 970 |
| Björk, Betula pendula | 600 | 500 | 925 |
| Bok, Fagus silvatica | 680 | 570 | 1070 |
| Ek, Quercus robur | 650 | 550 | 1000 |
| En, Juniperus communis | 600 | 530 | 1050 |
| Fågelbär, Prunus avium | 550 | 490 | 900 |
| Gran, Picea abies | 430 | 380 | 800 |
| Gråal, Alnus incana | 520 | 455 | 850 |
| Hägg, Prunus padus | 570 | 500 | 925 |
| Klibbal, Alnus gluttinosa | 550 | 480 | 880 |
| Lind, Tilia cordata | 490 | 430 | 680 |
| Lärk, Larix ssp | 600 | 535 | 970 |
| Lönn, Acer platanoides | 590 | 530 | 970 |
| Tall, Pinus sylvestris | 490 | 440 | 800 |
| Plommon, Prunus domestica | 800 | 700 | 1100 |
| Päron, Pyrus communis | 700 | 615 | 1000 |
| Äpple, Malus domestica | 700 | 615 | 1000 |